Jag ska tydligen vara ensam ikväll och inatt. Vad ska jag göra då? Läsa, äta och chatta med svenskar istället för att plugga tror jag. Den senaste veckan har vi varit på en lapptäckesmässa, åkt en bergochdalbana mitt i stan, ätit sushi, shoppat lite, ätit kött, varit på tokyo decadance. Det finns lite bilder. Jag ska åka och handla nu.
man kan ju nästan undra. är det luften? maten? myheritage.com som suger?
det verkar dessutom bli värre desto längre man bor här.
I torsdags var vi på en “fest” med tyskar i huset bredvid och det var inget vidare. Dock hade Ivar lyckats få i sig lite väl mycket gin, så det blev väl på sätt och vis en slags underhållning. Inom loppet av en timme lyckades han tvinga tyskarna att sieg heila, stöta på en koreanska, gråta i en korridor (och bli filmad), och kräkas lite överallt i och omkring vårt rum. Kort men intensiv kväll. Dagen efter åt vi på ett ställe där man får äta så mycket pizza man vill. Sen var jag och Dani i en affär med engelska böcker och tidningar, och han fick dra mig ur därifrån då han började må dåligt. Senare på kvällen tog vi oss till en klubb, och äntligen visade sig Tokyos nattliv vara något värt. Grymma DJ’s och fräcka människor. Bra natt!
De andra dagarna har varit ganska vanliga. Jag kan faktiskt uppskatta att cykla ganska långa sträckor, och trots att kläderna och skorna som finns i 95% av affärerna inte är så mycket för mig så uppskattar jag att shoppa iallafall. Kameraväskor, iPods och sånt. Om någon känner för att skicka över lite pengar ska du inte tveka - det behövs. Ikväll ska vi till en bar och titta då en bekant till Daniel spelar. Imorgon ska vi till tokyo quilting show i tokyo dome. Det är bra att Daniel har så fräcka kontakter att han kan fixa in en på en lapptäckesutställning. :p Men det kan nog bli spännande, om inte annat för att vi blir bjudna på mat.
Alltså det är ju så att trots att man befinner sig i Tokyo så finns det en vardag, och den är inte så väldigt olik den vanliga i Sverige. Det finns saker som ligger och trycker och pressar på en här också - speciellt om man tagit på sig en extra kurs för att få ihop poängen man förlorade då man struntade i c-uppsatsen. Jag har 5 A4-sidor med frågor om talets produktion, akustik och perception att svara på och det är inte min favoritdel inom lingvistik. Ännu mindre när jag är i Tokyo. Men idag ska jag fan ta tag i det, sätta mig i biblioteket där jag inte skulle kunna läsa en enda bok även om jag ville, och svara på iaf en sidas frågor. Det är ju inte svårt, det bara tar emot att lägga energi på det. Det finns så mycket annat jag hellre skulle lägga energin på, och det finns annat som jag faktiskt lägger den på. Tankar som för första gången i mitt liv får mig att uppleva sömnsvårigheter, t.ex. Men det kan vara dygnsrytmen. Jag kanske inte är helt inne i den ännu, trots att jag snart varit här en månad. Nu ska jag iallafall äta frukost, cykla till Gakugei University, plugga och sen kanske följa med killarna och klättra (om jag känner att min träningsvärk efter förra gången är tillräckligt borta). Solen skiner!
p.s igår den 1/17 (som man skriver i japan) postade jag något som någon får vänta på
Här är två bilder från dagens besök i Showa Kinen-parken;
Det kan se ut som om några månaders vistelser i Japan får svenskar att dansa i skogen resp. klättra i träd, men de spelar helt enkelt frisbeegolf. I stort sett en väldigt trevlig dag idag. Efter parken och en utställning med svenska hus (den stora grejen med dem; isolering!) träffade vi Rim, Rino och Yuko på en izakaya. Yuko har pluggat i Sverige ett tag nu och det var kul att träffa henne och höra hennes bra svenska. Ikväll ska jag försöka plugga lite så att jag blir klar med GU-kursen nångång, men det är så mycket annat som lockar. Friends eller James Bond dubbat på japanska till exempel.
huvudvärken från helvetet har gått över. idag vaknade jag av cigarettrök och viskande japaner i ett rum dagsljus aldrig når in i, efter en natt på baren där alla älskar daniel och tycker att jag liknar nicole kidman. it was a lot of fun.
snart ska jag lägga upp fler bilder i galleriet. här kommer lite försmak;
gårdagens planer var dessa; efter att dani varit i skolan, klättrat m.m och jag varit ute och cyklat (både metaforiskt och bokstavligt, kan man nog säga) skulle vi gå på en modern dans-föreställning och efter det möta henrik och ivar på the ruby room där det var “open mic night”.
jag hade ganska stora förhoppningar på den lilla snygga teatern med ung trevlig personal och gick nästan återigen in i en varför-lämnade-jag-detta-kris när jag såg dansmattan och hörde ljudet av fötter mot den. tänkte att ett samarbete mellan en japansk koreograf och en belgisk perfomancegrupp kan nog bli intressant. men det kan vara det mest meningslösa jag sett. det var inte dans, det var inte teater, det var mittemellan-krafs och det var inte bra. jag kan inte ens säga om dansarna var duktiga. det kanske dom var. synd i vilket fall.
och det gjorde inte saken bättre att jag höll på att dö av en hostattack som jag fick hålla tillbaka.
eller som daniel uttryckte det efteråt; “jag behöver inte betala 3500 yen för att ha något att gnälla över”.
the ruby room ska vi inte ens tala om;
(ja, det är en japan som spelar säckpipa i en liten bar)
Come mama come papa and sit you down by me
come sit you down by me and pity my case
My poor head is aching my sad heart is breaking
my body’s salvating and hell is my doom
Jag är sjuk, har inte lämnat rummet på 2 dygn och har ingenting att säga.
Jag skulle skrivit om resan vi gjorde över nyårshelgen, men orkar inte. Det finns dock bilder att titta på.
Imorgon är en ny vecka och då ska jag ta mig i kragen och hoppas på det bästa.
